Sofie

Sitter här i köket och lyssnar på musik och kaffebryggaren.
Musiken som jag lyssnar på får mig att minnas tillbaka på
en tid i mitt liv, som jag på något sätt saknar.
Eller det kanske inte direkt är tiden utan mer en vänskap.
En vänskap som på den tiden inte byggde på lögner och svek.


Kan man verkligen sakna en vänskap som slutade på det sättet som denna gjorde?
Antar att svaret är JA eftersom jag sitter här och minns tillbaka på den.
Men jag vet att den sortens vänskap aldrig kommer äga rum mellan oss igen, inte ens
att vi skulle hälsa på varandra om vi såg varandra ute. För tyvärr men det finns ingen
som jag hatar men ändå saknar.....