Varför har alla så svårt....
att gå upp på morgonen?
Kan dem inte fatta hur tråkigt det är att sitta och bara vänta på att dem ska vakna! Jag menar inte att de behöver gå upp tidigt varje dag, bara dem dagarna som planerna omfattar.
När jag säger till folk att de kanske ska sova tidigare på kvällen så orkar man gå upp på morgonen, får jag alltid höra att alla är inte lika morgonpigga som jag. Det handlar inte om att vara morgonigg, det handlar om att det känns som hela dagen hinner försvinna innan man gör nåt. Hade det bara varit jag och Pjer hade jag kunnat sova hela dagarna som alla andra, men nu är det så att Alfons vaknar tidigt. Han blir tokig om vi bara skulle sitta inne hela dagen.
Åh vad jag saknar lördagarna och söndagarna i skägget. Varje lördag och söndag när vi vaknat och ätit frukost, gick vi ut på gården och Alfons fick gå-träna lite. Hans ritual varje morgon, först gå lite precis utanför för att liksom känna av vädret. Efter ett tag bar det av mot det riktiga målet, I-L. Den enda människan i skägget som va lika morgonpigg som Alfons, de pratade och lekte. Ibland en kort stund och ibland så länge att Micka hann vakna och komma ut.
Det bästa minnet jag har av Alfons och Micka är ganska roligt. Alfons hade sin gåvagn ute, som vanligt utanför 59:an. Micka kom ut lite morgontrött, sätter sig på huk framför Alfons och säger att han ska komma. Ungen går mot Micka som han blev tillsagd. Han går så långt att han kör på Mickas fot och börjar tjuta för att Micka va för nära. Låt mig påpeka att det va Alfons som gick mot henne, hon rörde sig inte nåt.
Jag har många minnen från Skattegården, men dem får ja ta en annan dag......
Kan dem inte fatta hur tråkigt det är att sitta och bara vänta på att dem ska vakna! Jag menar inte att de behöver gå upp tidigt varje dag, bara dem dagarna som planerna omfattar.
När jag säger till folk att de kanske ska sova tidigare på kvällen så orkar man gå upp på morgonen, får jag alltid höra att alla är inte lika morgonpigga som jag. Det handlar inte om att vara morgonigg, det handlar om att det känns som hela dagen hinner försvinna innan man gör nåt. Hade det bara varit jag och Pjer hade jag kunnat sova hela dagarna som alla andra, men nu är det så att Alfons vaknar tidigt. Han blir tokig om vi bara skulle sitta inne hela dagen.
Åh vad jag saknar lördagarna och söndagarna i skägget. Varje lördag och söndag när vi vaknat och ätit frukost, gick vi ut på gården och Alfons fick gå-träna lite. Hans ritual varje morgon, först gå lite precis utanför för att liksom känna av vädret. Efter ett tag bar det av mot det riktiga målet, I-L. Den enda människan i skägget som va lika morgonpigg som Alfons, de pratade och lekte. Ibland en kort stund och ibland så länge att Micka hann vakna och komma ut.
Det bästa minnet jag har av Alfons och Micka är ganska roligt. Alfons hade sin gåvagn ute, som vanligt utanför 59:an. Micka kom ut lite morgontrött, sätter sig på huk framför Alfons och säger att han ska komma. Ungen går mot Micka som han blev tillsagd. Han går så långt att han kör på Mickas fot och börjar tjuta för att Micka va för nära. Låt mig påpeka att det va Alfons som gick mot henne, hon rörde sig inte nåt.
Jag har många minnen från Skattegården, men dem får ja ta en annan dag......
Kommentarer
Postat av: I-L
Hahahaha ja den synen glömer man inte så lätt, när Alfons dissade Micka genom att gråta floder...
Trackback